Att skratta med Hitler

Timur Vermes: Er ist wieder da

Timur Vermes: Er ist wieder da.

Köln: Eichborn Verlag, 2012.

Sommaren 2011 vaknar Adolf Hitler upp på en bakgård i centrala Berlin. Utan krig, utan parti, utan Eva och utan pengar. Här finns turkiska invandrare som förvånar och oroar honom, men också vänliga människor som hjälper honom att komma igång igen. Via en kioskinnehavares stöd och en snabbtvätt av uniformen blir han så småningom en hyllad komiker i tv och överträffar alla tidigare försök att roa genom Hitler-imitationer. Under Timur Vermes’ burleska tema lyser den oroande tanken igenom att det hela inte är alldeles orealistiskt; kanske är det ett plausibelt scenario att en Hitler kan komma tillbaka och göra intryck.

            Boken Er ist wieder da – Han är här igen – presenterades på Frankfurtmässan i höstas och toppar nu de tyska bestsellerlistorna. Mottagandet bland kritikerna har varierat, men dominerar gör en slags förundran över att storyn är så pass trovärdig i modern miljö. Frankfurter Allgemeine Zeitung menar den nye Führern blir betraktad som en särskilt ideologikritisk skådespelare och som sådan stiger till en lysande tv-underhållare. En beklämmande satir, tycker Buchreport. Man kan skratta åt Hitler, men inte med honom. Vermes’ roman är en slags realitetstest: hur skulle det egentligen bli om Hitler idag fanns hos oss?

            Vermes är journalist och mycket i romanen är en tydlig kritik av dagens mediesamhälle:  Hitler upprörs över tv-kockar i flera kanaler och nyheter  med samtidiga rullande kortnyheter om börskurser och idrottsresultat. Att Hitlers retorik – mer eller mindre i originalversion – kan slå an inom ramen för moderna ’stand-up comedies’ är obehagligt mest därför att det vid läsning av romanen faktiskt inte känns orimligt.

            Hitler är i romanen begåvad och läraktig; han lär sig snabbt hantera nya medier och nya övertalningsstrategier, får 700 000 träffar på Youtube vid första försöket, anpassar retoriken efter målgrupper och slår tillbaka mot medieangrepp från Bild-Zeitung med oväntat finurliga grepp. Han är mänsklig och attraktiv, inte minst gentemot kvinnor. Han får många beundrare, men också motståndare, bl a på högerkanten vilka ser en komiker som hånar tankar om rasrenhet.

            Adolf vaknar upp iförd en soldatuniform indränkt i bensin, en anspelning på hanteringen av Hitlers kvarlevor efter självmordet våren 1945. Satiren har också en udd mot dagens tyska politik som Hitler snabbt lär sig att ringakta. Hur träffande denna del av satiren är har en utlänning svårt att bedöma; uppenbarligen roar den dock tyska läsare.

Vermes anklagas i tyska medier för att stryka nynazister medhårs, men replikerar: om jag skulle försöka undvika nynazister som läsare, skulle jag då behöva framställa Hitler som dummare, harmlösare och svagare? Dessa parodier finns redan, menar han; Hitler som attraktivt massfenomen är trognare den historiska förlagan, säger författaren till sitt försvar.

            Går denna politiska satir att direkt översätta till svenska förhållanden? De flesta av oss har ju inte den nära kontakten med aktuell tysk politik och tysk 1900-talshistoria. Är demagogens möjligheter i mediesamhället en så allmängiltig frågeställning att den förtrollar en svensk bokläsande allmänhet? Underhållande är det hela tiden – gapskrattet ligger nära.

http://www.amazon.de/Er-ist-wieder-Der-Roman/dp/3847905171#reader_3847905171
Här hittar man Timur Vermes' roman Er ist wieder da - Han är här igen - en satir över politik och medier i Tyskland. Den toppar de tyska bestsellerlistorna.

Romanens omslag är lika festligt som boken: en linje som markerar Hitlers frisyr och (där mustaschen skulle ha suttit) romanens titel Er ist wieder da.